Söndagar för mig innebär inte längre ångest och känsloattacker. Jag orkar inte med ett sådant slut på varje vecka och tycker inte heller jag har förtjänat att må så.Istället innebär mina söndagar beachvolleyboll, power of 10, sanningens ögonblick och en callgirls dagbok. Sistmämnda min absolut bästa serie just nu. Hon är så jäkla fräck, och snygg me!
Idag berättade hennes bästa kompis att han tänker blåsa av sitt bröllop, perfekt tycker jag!
Nog om det, lite om min axel kanske. Den mår verkligen inte som den bör (eller kanske som den bör efter hur jag behandlar den). Känner nu hur voltarenen släppt som ja smörjde in innan beachen idag, det högg till väldigt otäckt när jag höjde armen :S gillar inte detta. Men de väl tur att de inte lär bli lika mycke volleyboll i sommar.
Det går ut på att inte träffa nån att kära ner sig i förrän i september (dvs när jag är tillbaka i umeå), men även då finns restriktioner, skall inte kära ner mej i någon som inte redan är besatt av mig, tänker inte sattsa något på någon som inte kan ge mig något. Låter det sunnt tror ni? låter det realistiskt? Jag tror faktiskt det. Jag är jävligt redo att träffa den rätta.
Nu är kl aldeles lagom för att sova, det är jag också.
Godnatt

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar