På kullagärdevägen, inget nytt

Nu är Elin hemma i Gällinge. Mamma och Pappa sitter och tjatar om vilka bilder de skall framkalla, jag vill åka till stranden och känner mig ganska rastlös. Allt är med andra ord precis som vanligt!

Hemresan igår va väldigt lyckad, trevligt sällskap och härligt väder, allt gick smidigt fram tills jag släppt av Thomas i Falköping och skulle fortsätta de sista 12-13 milen ensam. Då dog Elin. Körde helt ensam på vägen mitt inne i skogen och hade verkligen svårt att hålla ögonen öppna, farligt. Fick ringa till Annika och tjöta lite för att hålla mig vaken och det gick ju bra. Klockan halv 12 var jag framme i Möndal och mötte upp med mor och far. Kom och och slocknade på 5 min.

Kl 7 vaknade jag i morse av ett bekymmet som jag sluppit i Umeå nämligen solen rakt in genom förstret! Hela rummet kokade och så även jag. Fick gå upp och ställa fönstret på vid gavel innan jag kunde somna igen. Upp klockan 9,30 för att äta en underbar frukost med yoghurt jordgubbar och nybakta frallor. En kopp kaffe på det och jag mådde som en prinsessa.

Det är 32 grader ute och jag känner att jag måste få åka till havet, har inte haft mitt premiär dopp än ens. Dags för det nu!

Åh va det är skönt att vara hemma!

pusspusspuss